Lärdomar av vinterns början 2010-2011

Förra vintern skrev jag en artikel redan i februari med titeln lärdomar från vintern 2009-2010. Den finns här på bloggen: http://jorsater.se/klimatet/?p=83. Nu har vi kommit en bit in i nästa vinter och slutsatserna känns mer aktuella än någonsin. Förra vintern skrevs det mycket om NAO och AO, North Atlantic Oscillation och släktingen Arctic Oscillation. Den befann sig i ett extremt läge förra vintern och det skulle vara anledningen till den kalla vintern. På SMHIs webbsidor citerades nyligen en artikel av några franska forskare med J Cattiaux i spetsen(finns här: http://sciences.blogs.liberation.fr/files/cattiaux_et_al_grl2010.pdf) om förra vintern. I den artikeln hade man studerat det allmänna flödesmönstret och menat sig ha visat att visserligen var förra vintern rätt kall men den skulle ha varit ännu kallare om det inte hade funnits en underliggande uppvärmning.

Det är ju ett intressant sätt att diskutera. Om det hade varit på ett visst så kanske det hade varit annorlunda (onekligen rätt rimligt!). Men det kanske ändå går att resonera så. Men nu har vi den här vintern. Den blir jobbig att klara ut med samma resonemang trots att den bara har börjat.

Den här vintern, som egentligen bara borde ha pågått i några veckor men som redan har hunnit avverka sex veckor är ju nämligen helt annorlunda. Förra vintern var kall men inte på något sätt extrem. Enligt Cattiaux mfl. så var den gångna vintern den 13:e kallaste i Europa sedan 1949. Hur den här blir vet vi inte men början har varit spektakulär! I norra och nordvästra Europa har rekorden (i en del fall hundraåriga) fallit på löpande band (både när det gäller medeltemperatur, kylans ihärdighet och snöutbredning) och en hel del rapporteras på SMHIs webbsidor. Isutbredningen i Östersjön och angränsade hav är rekordartad för att vara så tidigt på säsongen. Det är därför svårt att förstå hur den ”egentligen skulle ha kunnat vara ännu kallare”. Även om resten av vintern blir normal så blir helheten ordentligt kall. Långtidsprognoserna talar om fortsatt kyla.

Vad står vi nu när det gäller vårt globala klimat och den globala uppvärmningen? För det första måste vi konstatera att 2010 globalt har varit ett varmt år som kanske till och med slår 1998 men det vet vi inte ännu. Men det kanske inte är så förvånande. Uppvärmningen av jorden har i stort sett stått stilla under de sista 12 åren och det varmaste året någonsin är fortfarande till dags dato år 1998 men det är fortsatt varmt. Klimatforskarna vill dock ha perioder på 30 år och under perioden 1980-2010 har det förstås blivit varmare eftersom temperaturen steg raskt under 1980-1998. På korta tidsperspektiv är det omöjligt att avgöra om det vi ser är tillfälliga fluktuationer eller ändringar i trenden. Detta gör det förstås väldigt frustrerande för OM det har skett ett trendbrott så tar det decennier innan vi kan vara säkra på det. Vi vet inte heller om denna och föregående vinter är undantagen och om det nu följer många varma vintrar. Eller om ett verkligt trendbrott har skett som mellan 30- och 40-talen.

Men det börjar hända spännande saker. Observationerna börjar bli lite obekväma och måste hanteras. På bloggen realclimate.org [finns mer om på denna blogg här: http://jorsater.se/klimatet/?p=49]skriver några av de mer kända klimatforskarna och den drivs bl.a. av NASAs klimatforskare Gavin Schmidt. Dessa forskare tillhör dem som är extremt övertygade om den globala uppvärmningens realitet. Därför är det mycket spännande när oväntade tankar dyker upp. Nyligen dök en notis upp med titeln: Cold winter in a world of warming

(http://www.realclimate.org/index.php/archives/2010/12/cold-winter-in-a-world-of-warming/).

I den citeras forskaren James Overland som föreslår att vi har att vänta fler kalla och snörika vintrar. Att den underliggande uppvärmningen skulle ha kunna ändrat vädermönstren så att få en så kallad blockering här i Europa.

Detta kanske inte låter så märkligt men för den som följer detta känns det som om någon har svurit i kyrkan. Plötsligt diskuteras på allvar alternativet att klimatet åtminstone lokalt kan förändras på sätt som inte tidigare har ansetts troligt (idén är dock inte ny). Det behövdes alltså bara en enda kall vinter och en kall början på nästa för att en liten spricka i den berömda konsensusfasaden skulle bryta fram. Nu ska detta förstås inte övertolkas. Forskarna bakom bloggen tror fortfarande benhårt på den underliggande hypotesen om uppvärmningen. Men om klimatet i en så stor region som Europa påverkas på ett annat sätt än vad man tidigare tänkte, hur går det då med andra regioner? Ingen lever i ju i ett världsklimat utan alla lever ju i sitt eget lokalklimat. Det är viktigt att påpeka att IPCC rapport ifrån 2007 är glasklar – de högre mellanbredderna som vi tillhör är de regioner som kommer att uppvärmas mest näst polarregionerna. Och vintrarna påverkas mer än somrarna. SMHI slår i sina regionalscenarier tvärsäkert fast att det blir varmare, till och med med en sådan häpnadsväckande precision att de kan tala om hur olika län uppvärms i förhållande till varandra hundra år fram i tiden! (se http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/lansanalysen/)  I ljuset av det vi diskuterar här så är det förstås uppenbart nonsens. En orealistisk uppfattning om vilken säkerhet när det gäller kunskapen om framtida klimat råder som har skadat klimatvetenskapen och det kommer att ta lång tid att reparera.

Vad ska man nu tro framöver? Blir det varma vintrar eller kalla? För två år sedan hade 90% sagt varmare. Nu är nog osäkerheten mycket större. Hur många ploglok borde SJ egentligen inhandla? Och hur många snöplogar borde Heathrow inneha?

Sanningen är nog den som Hans Alfredsson yttrade i en monolog i revyn Under Dubbelgöken från 1979 då han drev med svenska politikers okunskap om folks vardagsliv : ” Det hade jag inte en aaning om!”

Det här inlägget postades i Debatt. Bokmärk permalänken.

Ett svar till Lärdomar av vinterns början 2010-2011

  1. Pingback: Grönlands is smälte snabbt förra året | klimatet.jorsater.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>