The hockey stick

Stigande temperatur

Det mest berömda diagrammet i debatten om global warming är ”the hockey stick”. Denna kurva visar temperaturutvecklingen under det sista årtusendet och deb visar med all tydlighet den kraftiga temperaturökningen på slutet. Den har fått sitt namn ifrån att den ser ut som en liggande ishockeyklubba med bladet riktat uppåt.
Se http://en.wikipedia.org/wiki/Image:2000_Year_Temperature_Comparison.png.

för en version av digrammet. De många kurvorna visar resultat ifrån olika forskare och olika mätmetoder och de ger en bra uppfattning om osäkerheten i de äldre bestämningarna – ingen kurva kan anses vara särskilt mycket mer säker än någon annan (se dock nedan).

Under det senaste dryga århundradet finns mer precisa uppskattningar över den globala temperaturen ifrån instrumentmätningar. Se http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f4/Instrumental_Temperature_Record.png för ett diagram. Observera att det fortfarande rör sig om uppskattningar eftersom det inte på något sätt har funnits eller finns ett globalt heltäckande nät av mätstationer. Numera kan dock ganska precisa mätningar göras med satellit. Se avsnittet mätproblem nedan.
Den ursprungliga varianten av kurvan producerades av Michael Mann med medarbetare. Den har kritiserats mycket och har reviderats (den ursprungliga kurvan gick betydligt högre från början) men det nuvarande ungefärliga utseendet kan anses relativt okontroversiellt. Några observationer: Under de första århundradena under det förra millenniet var det relativt varmt. Därefter har temperaturen sjunkit långsamt för att under 1500-1600 talet sjunka relativt snabbt (enligt vissa mätningar). Perioden 1500-1850 brukar kallas ”den lilla istiden” då klimatet åtminstone i Europa var rejält kallare än nu – det var då man åkte skridskor på Themsen. Därefter har temperaturen stigit, först långsamt och sedan allt snabbare.
Fyra viktiga observationer ur dessa data :
-temperaturstegringen på slutet har varit mycket hastig.
-under perioden som helhet har klimatet ändå varit ganska stabilt.
-Under den lilla istiden var klimatet, åtminstone enligt vissa mätmetoder, avsevärt mer under genomsnittet för hela perioden än vad det nu är över genomsnittet
-Under perioden 1940 – 1975 gick den globala temperaturen snarast lite nedåt, ett markant trendbrott ifrån den uppvärmning annars pågått sedan år 1910.
-I den första figuren ser vi, starkast i den röda kurvan (ett av de senaste resultaten och kanske det bästa [referens: Moberg et al, Nature 10 feb. 2005] att temperaturen har stigit starkt sedan 1600-talet. Sett ur den röda kurvans perspektiv ser uppvärmningen på 1900 talet närmast ut som en förlängning av en trend som har pågått i 400 år. Se mer om detta i avsnittet Alternativa orsaker till en förhöjd temperatur, nedan.

-
Mätproblem
Att mäta klimatet i det förgångna är mycket besvärligt. Endast under de sista 250 åren har det funnits fortlöpande mätningar med termometer (t.ex. Stockholm – världens äldsta obrutna serie ifrån 1756). Men dessa äldre mätningar är ändå behäftade med en rad svårigheter. För det första så finns gamla mätningar i stort sett bara i Europa – hur rekonstruerar man en global temperatur ifrån det? För det andra så är de gamla mätpunkterna undantagslöst placerade i mitten av statskärnor där vi vet att lokalklimatet har ändrats kraftigt på grund av stadens inflytande. Till exempel så har Stockholms klimat, trots att det mäts på den lummiga och relativt ostörda Observatoriekullen, blivit uppskattningsvis mer än 1 grad varmare än omgivningen av denna effekt (alltså en större effekt än den uppvärmning som den globala uppvärmningen anses ha medfört). Givetvis försöker man korrigera för detta men däri finns osäkerheter.
Endast de sista 50 åren har man någorlunda heltäckande mätningar när det gäller de stora kontinenterna men haven saknas helt liksom (i stort sett) Arktis och Antarktis. Först under de sista 30 åren har mätningar kunnat göras med satellit.
De mätningar som visas i diagrammet överst har alltså fått härledas indirekt genom en rad sk proxys (”hjälpare”) t.ex. årsringar i träd. Dessa mätningar är givetvis var och en behäftade med avsevärda fel och stora svårigheter föreligger när mätningar ifrån olika regioner ska sättas samman – det är ju dessutom fullt möjligt att vissa regioner blir varmare medan andra blir kallare. De här uppskattningarna måste alltså betraktas med avsevärd skepsis och man ser tydligt skillnaden mellan olika mätmetoder i diagrammet.

Kallt historiskt

Det är viktigt att förstå att temperaturen just nu inte på något sätt är hög sett i ett lite längre perspektiv i jordens historia. Tvärtom, de senaste årmillionerna har varit extremt kalla och därför har ett antal nedisningar kunnat ödelägga stora delar av norra halvklotet. I följande figur finns ett diagram över uppskattad medeltemperatur på jorden under de senaste 65 årmillionerna.

http://commons.wikimedia.org/wiki/Image:65_Myr_Climate_Change.png

Diagrammet är inte så lättläst men vi ser två små skalor insprängda med temperaturer, den högra i polarhavet och den vänstra relativa temperaturer i Antarktis (på den stora vertikala skalan finns i själva verket halten av den tyngre syreisotopen, O18, angiven. Denna ger ett mått på temperaturen som är uttolkad i de båda mindre skalorna).

Diagrammet visar mycket tydligt att temperaturen i det förgångna har varit mycket högre än idag. Det är bland annat denna observation som leder till spekulationen att koldioxidhalten kanske numera är farligt låg – se avsnittet om koldioxiden.

Givetvis handlar det om mycket långa tidintervall och en plötslig höjning till för jorden mer normal temperatur får säkert en hel del konsekvenser. Det är dock helt felaktigt att påstå att en temperatur 5 grader varmare än idag skulle vara på något sätt unik.

Det här inlägget postades i Grundläggande. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>