Global nedkylning

Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist har skrivit boken ”Global Nedkylning”. Ljungqvist är humanist och historiker och inte naturvetare.

Boken är en exposé över arkeologiska och historiska belägg för klimatförändringar sedan den sista istiden. Och de är många. På de flesta av bokens drygt 300 sidor presenteras ett späckat material med fakta om olika klimatförändringar och hur de har påverkat de människor som då levde där. Vi rör oss över hela jorden med diskussioner alltifrån vikingacivilisationen på Grönland och dess undergång till följd av klimatförsämringen till de gåtfulla Anazasiindinanerna i sydvästra USA som plötsligt försvann ur historien. Insprängt finns inblickar i naturvetenskapliga mätningar av klimatet i olika regioner och epoker. Boken avslutas med ett ganska omfattande referensavsnitt. Ett sammanfattande omdöme är att boken är lättläst, underhållande, bitvis till och med spännande, och ett mycket intressant inlägg i klimatdebatten. Det står helt klart att Ljungqvist är väl inläst i modern klimatvetenskap. Han beskriver sig inte själv som en ”klimatskeptiker” men på många ställen skymtar en kritisk hållning till den nuvarande så kallade ”konsensusen”. När man har läst boken så är man nog stärkt i uppfattningen att en kritisk hållning är rimlig. Kort sagt, en bok som varmt kan rekommenderas.

Vad Ljungqvist har gjort är att använda historiska och arkeologiska fynd för att verifiera den bild av klimatförändringar som har erhållits med naturvetenskapliga metoder. Tack vare intensiv forskning under det sista decenniet så har mycken ny kunskap vunnits. I många fall är överensstämmelsen mellan naturvetenskap och historia förbluffande god. Ända in i nutiden har klimatförändringar alltså varit en ytterst viktig komponent i historien, sannolikt kanske än mer i forntiden.

Historiska evidens är utomordentligt viktiga för att tolka de naturvetenskapliga resultaten om klimatet. Det har funnits en stark drivkraft bland många forskare som vill föra fram AGW hypotesen om människoskapad klimatförändring, att försöka förminska betydelsen av den Medeltida Värmeperioden (MWP 800-1300) och den Lilla Istiden (LIA 1300-1900 i förf. definition). I Ljungqvists bok blir bevisen för existensen av dessa perioder överväldigande över stora delar av världen. Extra intressant är att exempelvis läsa om utbredd vinodling i England under MWP och om undergången av civilisationen på Grönland, författarens specialområde.

Anledningen till att betydelsen av dessa perioder vill förringas av många forskare och miljöengagerade är att klimatmodeller inte kan reproducera dem. Att så kallade naturliga variationer (dvs. variationer vars orsak är okänd) kan vara så stora som dessa, lika stora som den hittillsvarande så omtalade nutida AGW uppvärmningen, betyder förstås att tilltron till att AGW hypotesen är den enda möjliga förklaringen till en pågående klimatändring kraftigt minskar. Länge odlades myten att klimatet under de sista tiotusen åren varit ytterst stabilt. Nyare naturvetenskapliga rön och Ljungqvists kopplingar vederlägger denna myt på ett ytterst effektivt sätt.

Ljungqvist har använt klimatförändringar till att förklara ett stort antal händelser. Han uttrycker sig ofta försiktigt och påpekar att detta sannolikt inte är den enda orsaken. Ändå kan man förstås undra om han i sin iver att använda en enda förklaringsmodell för många olika händelser riskerar att förivra sig lite. Det vore mycket intressant att höra Göran Burenhults kommentar till Ljungqvists verk. Ingen blir profet i sitt eget land och det kan också tänkas att Ljungqvist råkar trampa på en del ömma tår när han kommer med sina säkert bitvis okonventionella förklaringar och orsakssammanhang.

Kort sagt, en mycket intressant och läsvärd bok, inte minst för dess betydelse för klimatdiskussionen.

Steven Jörsäter

P.S. Jag fick just tipset om att Ljunqvists bok recenserats av Fredrik Sjöberg i SvD

Även detta är en positiv recension. Men oj vilka politiskt korrekta brasklappar avseende klimatet Sjöberg bifogar. Han skriver

”Varför blev det varmare på 1900-talet? Är vi lurade?
Den sista frågan kan besvaras med nej. I huvudsak – nej. Bedrägerier är sällsynta inom vetenskapen. Olika teorier och skepticism, däremot, är närmast en regel, och jag vill påstå att vi just i dessa dagar upplever en hårdhet i retoriken som inte gärna kan begripas utan vissa klimat- och religionshistoriska referenspunkter. Därför är denna bok viktig. Situationer som dagens är inte att leka med.
Att ”Global nedkylning” kan förändra dagsdebatten tror jag dock inte.”

Varför skulle den inte kunna förändra debatten? Tvärtemot vad Fredrik Sjöberg skriver så är jag helt övertygad om att bedrägerier – eller kanske snarare förvanskade sanningar – är vanliga inom vetenskapen när man rör sig på områden som tangerar det politiskt korrekta. Jag skrev för en tid sedan en utförlig recension till den intressanta boken ”Darwin och Vår Herre” som har en hel del relevans i detta sammanhang. Där skrev jag bland annat följande :

-När man läser Darwin och Vår Herre får man uppfattningen att alla meningsskiljaktigheter mellan religion och vetenskap är bilagda. Alla de kristna författarna är oreserverat positiva till Darwin och evolutionsläran. K G Hammar skriver: ”Det är omöjligt att läsa och tolka bibeln bokstavligt.”. Helle Klein sjunger en lovsång till den mångtydiga verkligheten. Varför är då problemet så stort på vissa håll, kan man då fråga sig, som Martinsson gör.

Jag tror att man bedrar sig om man tror att den här vidsyntheten ifrån kyrkans sida har kommit självmant. Martinsson är inne på det här temat och jag väljer här att borra lite djupare.

Tore Frängsmyr skriver mycket tänkvärt i sin doktorsavhandling Geologi och skapelsetro från 1969 om de idéer upplysningstidens svenska forskare hade om geologi och jordens ålder. Frängsmyr skriver:

”Aktualismen (vetenskaplig metod som utgår ifrån att kunskap om geologiska processer i det förgångna kan nås genom studier av nutida förlopp), i Lyells och 1800-talsgeologernas mening, innefattade också den delikata frågan om jordens ålder. De långsamt verkande geologiska processerna fordrade nämligen en tidrymd, som vida översteg de 5-6000 år som man enligt bibeln tillräknade jordens historia. (Urban) Hiärne är självfallet inte beredd att i detta fall frångå den gängse bibeltolkningen, och vi får bevittna hur denna allmänt omfattande bibelkronologi blir ett hinder för geologins vidare utveckling. Polhem gör sig visserligen till tolk för en högst avancerad åsikt, då han anser jorden vara flera hundra tusen år gammal, men det sker inte i tryck. Någon som offentligt framför så kätterska tankar uppträder inte. Linné antyder att han vill räkna med en längre tidrymd än den brukliga, men han avstår då det anses strida mot Skriften. (Torben – berömd kemist) Bergman vågar, eller vill, överhuvudtaget inte ta upp frågan. Om man tillmätt jorden en högre ålder hade aktualismen fått en ny dimension redan på 1700-talet.”

Vi ser här att några av vårt lands kanske skarpaste hjärnor någonsin hade mycket svårt att lösgöra sig ifrån bokstavstroendet, trots att deras intuition verkade säga dem något annat. Några hade svårt att hantera de svindlande tankarna och andra var helt enkelt för fega för att våga lämna den bekväma politiskt korrekta vägen [något jag tror är bra att komma ihåg än idag – forskare är inte mycket att hålla i handen i kontroversiella frågor]. Men det var värre än så. Frängsmyr fortsätter att skriva om syndafloden och dess geologiska verkningar som flitigt debatterades. Vissa tvivel fanns men ändå skriver Frängsmyr att ”Linné säger klart ifrån att floden varade för kort tid för att åstadkomma några större förändringar, och Bergman slår fast att dess uppgift var att straffa människorna, inte bygga berg.”

Oj! Dessa den nya tidens härförare ägnade alltså avsevärd möda åt sådana religiösa bryderier som till och med en ärkebiskop 250 år senare skulle komma att betrakta som stolligheter – att leta efter spår av syndafloden! Auktoritetstro sitter oerhört djupt.-

Visst är det spännande med historiska paralleller!

Det här inlägget postades i Debatt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>