Lärdomar av den stränga vinter 09/10

Lärdomar av den stränga vintern 2009/2010

Den första december förra året skrev jag en liten väderkrönika för långfärdsskridskoklubben. November var ju rejält varm. I december kom vändningen den 13 december här i Täby. December blev sedan ordentligt kall med -2,5 C i snitt. Idag är det den tredje februari och vi har en mycket speciell januarimånad bakom oss. Medeltemperaturen här i Täby Skarpäng har varit -8,2 C. Det är inte bara den kallaste januarimånaden utan den kallaste kalendermånaden över huvud taget i mätserien som startade i januari 1994.

Februari har börjat rätt normalt men långtidsprognoserna antyder att den kommer att bli kall. Den kalla december kombinerat med januari månads rejäla kyla gör att vintermånaderna sammantagna med stor sannolikhet kommer att bli ordentligt kallare än normalt denna säsong.

Vilka slutsatser kan vi nu dra av det här i skenet av den intensiva klimatdebatt som pågår?

 För det första kan vi säga att kylan denna vinter inte egentligen säger någonting om huruvida global uppvärmning pågår eller ej (och än mindre om dess orsaker), dels är den regional och dels är det en enstaka händelse som inte säger någonting om den långsiktiga trenden.

För det andra, och mycket intressantare, kan vi nu med säkerhet fastslå att vädret kan bli kallt vilket nog många hade börjat tvivla på.

För det tredje kan vi nu förstå varför vi har haft så många milda vintrar – det har varit väder och inte klimat. De många milda vintrarna sedan åttiotalet har alltså inte i första hand orsakats av någon global uppvärmning utan att vädret helt enkelt slumpade sig så – vi kunde lika gärna ha haft tio eller till och med tjugo stränga vintrar under perioden.

Det finns ett meterologiskt index, Arctic Oscillation Index (AO), som har figurerat mycket i debatten nyligen. AO är ett mått på tryckfördelningen i Arktis relativt mellanbredderna, enkelt uttryckt så innebär ett högt AO att trycket är lågt i Arktis vilket innebär att det blir relativt varmt på vintern hos oss medan ett negativt AO leder till att kall polarluft strömmar ned. AO har alltså ingenting med uppmätta temperaturer att göra. Ändå är överensstämmelsen förbluffande god med våra vintrar. Se

http://www.arctic.noaa.gov/detect/climate-ao.shtml

Man ser att index mestadels är lågt under det kalla 60-talet, högre under 70-talet (milda vintrar hos oss), lägre på 80-talet (flera kalla vintrar) och mestadels relativt högt sedan dess. Under december förra året sjönk det emellertid kraftigt och blev rekordlågt i januari. Detta har angetts som en ”förklaring” till kylan. Men intressant nog så ger det även en förklaring till den långa raden av milda vintrar sedan 1987 – AO index har mestadels varit positivt! Det är alltså främst detta som är anledningen till att våra vintrar har varit så milda! Det amerikanska National Snow and Ice Data Center skriver på sin webbsida:

”Over most of the past century, the Arctic Oscillation alternated between its positive and negative phases. Starting in the 1970s, however, the oscillation has tended to stay in the positive phase, causing lower than normal arctic air pressure and higher than normal temperatures in much of the United States and northern Eurasia.”

Observera att AO index är ett väderfenomen – man förstår inte varför det är högt eller lågt vid en viss tidpunkt och det kan heller inte prognosticeras långt i förväg. Det är alltså mer en bekräftelse än en förklaring.

Jag har gått ut och skarpt kritiserat svenska klimatforskare för att de inte i media tillräckligt tydligt har protesterat mot villfarelsen att de milda vintrarna skulle vara väsentligen orsakade av en global uppvärmning, se

http://www.newsmill.se/artikel/2010/01/08/docent-visst-visar-kylan-att-forskarna-ljuger

(rubriken förbättrad av sensationsglad journalist).

Jag tror att de milda vintrarna mer än något annat har ”sålt in” den globala uppvärmningen vilket alltså är falsk marknadsföring. Även i vår klubb har nog en viss håglöshet spritt sig. Kanske påverkades till och med försäljningen av stugan av detta (”vi åker ju så sällan skridskor där numera”).

Den här vintern har tydligt visat något annat. Under överskådlig tid kommer vi att kunna åka på havsisar om vädret bara vill.

Det här inlägget postades i Debatt. Bokmärk permalänken.

Ett svar till Lärdomar av den stränga vinter 09/10

  1. Pingback: Stränga vintrar kan förklaras. Men varför inte också milda? | klimatet.jorsater.se

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>